Twitter

torsdag 14 november 2013

Försvarsexport och FoT: Att rätta en politiker

Med anledning av en mindre debatt om försvarsindustrin igår kväll pga en tweet från den Moderata politikern Johan Forsell. Ett par uttalanden ska granskas.
Fel. Att Sverige skulle exportera mest försvarsmateriel per capita är en myt som fortfarande lever kvar pga att uppgifter från vissa organisationer ej ifrågasätts.
 

Fel. Anslaget till Försvarsmaktens Forskning och Teknikutveckling är ca 40% lägre än 2006. Forssells svar till mig är direkt på ämnet försvarsforskning så om han refererar till något annat för att vilseleda läsare eller har fått tag i fel uppgifter vet jag ej.

Försvarsmaterielexport

Tittar på tre länder som ofta förekommer i debatten. Sverige, Norge, Israel. Försvarsexport för 2012 samt befolkningsstatistik vid årsskiftet 2012/2013. Valutaväxling med Google Nov 14. Källor länkade på landsnamn.


Försvarsmaterielexport
Norge:  nok 4,6 miljarder (4,95 mdkr)
Sverige: sek 9,8 miljarder
Israel: usd 7,5 miljarder (49,8 mdkr)

Befolkning
Norge:  5 051 275
Sverige: 9 532 634
Israel: 7 980 000

Försvarsmaterielexport per capita (sek)
Norge:  980
Sverige:  1028
Israel: 6241

Resultat: Israel exporterar sex gånger så mycket försvarsmateriel per capita som Sverige. Norge är inte långt efter Sverige och registrerade +8,4% av ökad export jämfört med 2011. Sveriges försvarsexport minskade med 30% på ett år.

Sverige har haft en tid med större exportframgångar men vad är det som exporterats? Jo väldigt mycket är avvecklat materiel pga försvarsnedläggningarna; en del uppgraderat och sålt vidare, annat sålt eller uthyrt direkt. Dessa och annat som regel materiel utvecklat med skattepengar och med Försvarsmakten som referenskund. Produkter som beställts för flera år sedan och som nu slutlevereras. Flygplan, ubåtar, pv-system, radarsystem, m.m. Var är då de stora nya affärerna med nyutvecklade system? Ganska tomt i ladorna.

Inte konstigt då att Saab öppnar flera nya utvecklingskontor runt om i världen - i länder som avser satsa på inhemsk industri för att komma bort från importberoende. En syn vi känner igen från förr - om att egenutveckling kan ge både vinster och förluster, men vissa saker måste få kosta lite mer - när det handlar om en nations säkerhet.

Forskning och Teknikutveckling

Att det skett en minskning på anslaget borde alla med en rimlig allmänbildning och intresse för försvarsmakten noterat. Det har även förekommit en mängd artiklar och blogginlägg (Även här) som påtalat det allvarliga läget som tyvärr både kan fördyra och riskera den operativa verksamheten.

Anslag till Försvarsmakten
2006: 991 milj kr (inkl anslagsbesparing, ej inflationsjusterat) Bild
2014: 622 milj kr Bild

Protektionism är som regel ej önskvärt men Sverige har redan en privatägd försvarsindustri (vilket är relativt ovanligt) och det är inte heller vilka varor som helst det handlar om. Man bör nog ha en viss ideologisk ödmjukhet i denna fråga då Sverige är ett litet land. Viktigast är att få operativ effekt och förmåga till rätt pris men det måste finnas ett långsiktigt tänk också. Hetsköp av till synes billigt materiel från hyllan kan tex visa sig dyrt i längden - snabbt omodernt med dyra reservdelar. Som ett exempel.

Forskningsstöd i partnerskap med inhemsk industri och en ambition om att använda egna system förutsatt att operativa krav möts upp kan från svenska erfarenheter förmodligen hjälpa både export och en kostnadseffektiv drift med god insyn och uppgraderingsmöjligheter över tid.


Tillägg 15/11:  Som av en händelse har nu Peter Hultqvist, ordförande i riksdagens försvarsutskott (S) skrivit en debattartikel i DI, titulerad "Rädda försvarsindustrin". Socialdemokraterna med Hultqvist pratar ganska mycket om försvarspolitikens brister och utmaningar men har ännu inte kommit med några riktigt skarpa förslag - förmodligen har det en hel del med primära samarbetspartier en S-ledd regering kan tänkas ta stöd av.

Även i denna fråga vill jag vädja till en överenskommelse över block-gränsen som klargör spelregler och förutsättningar för industrin och försvarsmaktens behov - över minst två mandatperioder. Baserat på det parlamentariska läget bör ett sådant avtal absolut utgå ifrån samförstånd mellan S och M. Det går att få till samförstånd i försvarspolitiken, det breda stöd utlandsinsatserna allt som oftast vilar på är ett sådant exempel. Det är nu hög tid att göra en försvarspolitisk insats för Sverige.

// Signatory