Twitter

tisdag 20 september 2011

BP12 Internationella Insatser: Anslagsreducering.

Inlägg med anledning av föregående blogg-inlägg där jag konstaterade att en överambition på fredsfrämjande förbandsinsatser lett till att 1,6 miljarder på 4 år gått till spillo då medel som tidigare lagts på materiel och forskning ej kommit till nytta i sin nya anslagspost.

I Budgetproposition 2012 [PDF] gör Regeringen nya anlagsomfördelningar.  
"- Förbandsverksamheten tillförs nästa år nära en kvarts miljard. Det är mer och tidigare än Försvarsmakten räknat med, säger försvarsminister Sten Tolgfors.
1. Regeringen föreslår i budgetpropositionen en förstärkning av förbandsverksamheten med 227 miljoner kronor 2012. Pengarna stärker genomförandet av det nya försvaret.
2. För 2013 ger regeringen beskedet att förbandsverksamheten kommer att förstärkas med åtminstone de 700 miljoner kronor som Försvarsmakten i sitt budgetunderlag räknat med behövs för att förverkliga IO14.
Åren 2012-2013 frigörs medlen genom omställning av FMV:s verksamhet i enlighet med myndighetens egen handlingsplan, samt reducering av forskning och utveckling enligt bl.a. Försvarsstrukturutredningens betänkande.
Dessutom överförs 50 miljoner kronor 2012, 150 miljoner kronor 2013 samt 265 miljoner kronor 2014, till förbandsanslaget från anslaget för fredsfrämjande förbandsinsatser. Detta med anledning av den nya personalförsörjningen då man inte längre behöver kontraktera soldater särskilt för internationella insatser, utan kan använda de anställda soldater som redan finns i insatsorganisationen."
 Försvarsdepartmentet 20 Sep 2011 
Det finns anledning att återkomma till Propp 12 men förhoppningsvis innebär just den här biten att anlagsposten för fredsfrämjande förbandsinsatser kommer i bättre balans samt att Försvarsmakten drar nytta av ett ökat anslag för förbandsverksamhet.

Ännu bättre hade det varit om man kunde kommit på det här för något år sedan.

/Signatory
@GripenNews

söndag 18 september 2011

Anslagsutnyttjande: Internationella Insatser

Alliansregeringen ökade anslaget för internationella insatser markant - detta genom att skära i andra delar av Försvaret. Är det röda ett problem?
Anslaget för Internationella insatser (6:1.2) består utav en ram inom vilket beslutade insatser skall finansieras. Försvarsmakten får dock enbart använda pengar som i sig tilldelats ur 6:1.2 före en insats. En delram som FM i princip alltid nyttjar till fullo, det är alltså inte FM som står bakom andelen "outnyttjat" i grafen här. FM kan dock använda en kredit så att insatser ej behöver riskeras men som oftast ligger det kvar en betydande summa på 6:1.2 som 'går tillbaka' till Finansministern. Alliansåren är 2007-2010.
Som synes varierar ram-anslaget för varje år. (För 2011 har 2310 miljoner avsatts och prognosen pekar på att nyttjandet slår i taket i och med Gripen-insatserna FL 0x)

Av Försvarsmaktens tilldelade miljarder under 2006-2010 har 1,6 miljarder ej kunnat nyttjats då Sverige valt att ej tilldela dessa för utlandsuppdrag. Huruvida detta är positivt eller ett problem kan säkerligen debatteras men det finns en viktig punkt i detta att ta hänsyn till.

Anslagsposten växte pga ett vallöfte i Valmanifestet 2006 om att ambitionen skulle öka. Detta skedde genom anslagsomfördelning från främst posterna om materielanskaffning samt försvarsforskning. 1,6 miljarder på 4 år som försvaret tidigare använt till materiel och forskning har nu alltså förblivit outnyttjade. Lätt att vara efterklok kanske men det blir ändå ett faktum att försvarspengar frigjorda genom nedskärningar helt enkelt inte kommit till någon nytta.

Försvaret har bantats. Försvarsmaktens totala budget har som tidigare nämnts ej kompenserats för snabbt ökande kostnader på materiel, drivmedel, personal m.m samtidigt som det skett en beskärning på två poster direkt avsedda att understödja förbandsutvecklingen. Beställningar har skjutits på framtiden. Hade 6:1.2 ej överfinansierats genom en så pass stor anslagsomfördelning kunde tex anskaffning av materiel för framtida insatser eller på ökad forskning kring överlevnadsteknik skett. Nu blev det inget alls av dessa 1,6 Mdr - varken spenderat på insatser (högre löner?) eller försvaret i övrigt.

Åsikt: En höjd ambition på internationella insatser skall ej ske på bekostnad av försvarets fundamentala utveckling. Anslaget behöver vara självbärande - ej utökas genom att andra anslagsposter reduceras.

Källor: Försvarsmakten ÅR: 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, Regleringsbrev 2011

Läs även WW. "En Budget i balans" 

Edit: Mindre textjustering.

/Signatory
@GripenNews

tisdag 13 september 2011

Välkommen: FM Bloggportal

Försvarsmaktens Bloggportal har lanserats. Intressant. Kommentarer i Twitterflödet tyder på att lanseringen mottagits väl. Det blir såklart en inkörningsperiod och vi får säkerligen se viss omarbetning både i funktion och design av 'FMBP' men initiativet av FM att försöka återta en del av informationsarenan välkomnas.

Gripen News kommer vid behov delta genom Twitter med hashtag #SVFM. Kontot @GripenNews kommer självklart fortsatt stödja Flygvapnet genom att länka utvalda artiklar och blogginlägg oavsett vad som sker med FMs Bloggportal. Denna blogg kommer dock ej f.n söka sammanlänkning med FMBP.

@GripenNews och forumtråden GNT på mp.net är i huvudsak Engelskspråkiga för att distribuera nyheter och information om JAS Gripen och är inte tänkt att vara den vardagliga "Svenska rösten" med Svenska nyheter, Tweets och bloggkommentarer. Eftersom dessa frågor oftast skall ses i en sammansatt bild passar andra försvarsbloggar bättre. Däremot finns denna blogg för att då och då peka på något som kan behöva debatteras/distribueras.

Annars så blickar vi nu mot Regeringens Budgetprop 2012 nästa vecka och efter hand Socialdemokraternas höstmotion. Inflik av Mp, SD och V.

Ps. Vi kan notera att den exporterade Gripen-flottan nu börjar närma sig 20,000 flygtimmar.

/ Signatory

tisdag 6 september 2011

Kort om mätplats AMPA

Antennmätplats Arboga (AMPA) invigdes 1995. Beställd av FMV, byggd av FFV Aerotech (Celsius).

Underjordisk hangar och schakt för 26m höjbar pelare med möjlighet att vrida och vända objektet på lämplig höjd för att bla studera och utvärdera störskydd, radarsignaturer, antennegenskaper, m.m. Av så mycket mer än bara flygplan. En stor poäng var dock att dessa komplicerade mätningar skulle kunna göras till en betydligt lägre kostnad än med flygande utprovningar.
Viggen upphöjd till skyarna
I nedsänkt läge.
Viggen fick man alltså upp och tanken var att JAS Gripen skulle likaså men det har ännu ej blivit av. Gripen har dock genomfört ett stort antal tester på olika håll.

Gripen-mätninga
AMPA drivs numera av Combitech, ett företag i SAAB-koncernen. Kanske får man skicka upp en Gripen NG en vacker dag?

AMPA Foton: Reinhold Carlsson
Foto: SAAB 

EDIT: Förfinade texten lite.

tisdag 30 augusti 2011

Moderaterna

I väntan på Socialdemokraternas höstmotion tittar jag på ett par svar som Moderaterna gett på sin hemsida. Det blir då i betydande del även Alliansregeringens inställning och beslut i dessa frågor som synas.

                   Fråga I» Försvaret: har Moderaterna sparat på försvaret?
"Nej! Av de förslag till besparingar som diskuterades i Almedalen 2007 har inget genomförts. Försvarsbeslutet som fattades i riksdagen i juni 2009 var historiskt då det var det första beslutet sedan 1994 som inte syftade till att spara på försvaret. Vi planerar för oförändrade försvarsanslag även under innevarande mandatperiod."
Sedan alliansregeringen kom till makten 2006 har det som alla (?) vet skett en serie av betydande anslag och uppdragsförändringar även om totalanslaget legat oförändrat.

Anslag för Försvarsrelaterad forskning har reducerats kraftigt.
Anslag för Materialanskaffning har reducerats.
Anslag för Förbandsverksamhet har ökats.
Anslag för Internationella Fredsfrämjande insatser har ökats kraftigt.

Bibehållen organisation med oförändrade anslag innebär dock en de facto besparing på Försvaret. Kostnaderna ökar hela tiden utöver inflation. FOI överlämnade en rapport i Juni om detta som sammanfattar en del av problemet:
Enligt en ny rapport från FOI ökar styckkostnaderna för försvarsmateriel mycket snabbt vilket hotar insatsorganisationens storlek.
Uttryckt i vardagstermer: Man får inte längre ett paket Gevalia "När du får oväntat besök" kaffe för 25 kr i butikerna så som det gick för ett par år sedan. Droppe för droppe urholkas samma andel pengar.

Att överföra pengar från materialanskaffning och forskning har förmodligen undvikit förbandsnedläggningar. För att fortsatt undvika ett mindre försvar så har ÖB varnat om att IO14 är ohållbar med fortsatt oförändrade anslag. Detta kommer ej bli möjligt genom fortsatta överföringar mellan anslag då det till stor del är just materialmodernisering som kommer belasta FM:s budget. Den reducerade och reviderade materialbudgeten har egentligen bara skjutit anskaffningar på framtiden.

Till detta tillfördes bla Helikopter 16 i närtid med nya material och förbandskrav utan anslagskompensering. Andra uppgifter tillfördes inkl nya internationella åtaganden som pga personal och materialbrister inneburit nedsatt utveckling och förmåga genom bla avbrutna övningsmoment vilka eventuellt måste återtas. Många försvarsmaktsanställda har gjort ett riktigt hästjobb för att få ihop verksamheten. Att anslaget för internationella insatser utökats räddar inte den bräckliga försvarsmakt vi har idag - det saknas en förmåga att med djup kunna göra fler saker inom ett och samma verksamhetsområde. Vissa saker har fallit bort helt som helikopterbaserad ubåtsjakt eller inövad sjömålsförmåga från JAS Gripen med Robot 15f (Rb75 har redan utgått ur IO).  

Allianskollegor till M har funderat kring nya brigader samt nya och bibehållna vapensystem i befintligt antal för att stärka försvaret. Dessa partier behöver förmodligen inför samtal med M vara inställda på att Försvarsmaktens anslag inte bara behöver ökas för att kompensera kostnadsökningar och att återta tappad försvarsförmåga utan även utökas för nya organisationskrav. Det återstår även fortsatt stora osäkerheter kring kostnader för personalförsörjning och flertalet andra löpande kostnader så som för fossilt bränsle.
Fråga II » Försvarsindustri: vad anser Moderaterna om materielförsörjningen och förhållandet till försvarsindustrin?

"Moderaterna vill se en mer flexibel, transparent och effektiv materielförsörjning. Det är i första hand Försvarsmaktens operativa behov som ska styra anskaffningen. Vi har ett ansvar gentemot skattebetalarna att köpa den materiel som är mest kostnadseffektiv och bäst anpassad till försvarets uppgifter."
Då detta är en blogg för att påverka debatten kring Gripensystemet så kan man direkt se att Moderaterna inte riktigt svarar upp till sig själva här. Speciellt inom området transparens. Återkommer nu till exportlöftet mot Brasilien för ett konkret exempel.

Brasilien-löftet liksom andra materialprojekt är ej nog transparent (note: Riksrevisionen kritiserar Regeringens om bristande information) mot Riksdagen - än mindre mot allmänheten. Det som står klart är dock att skulle Brasilien välja den Svenska offerten så överkörs myndigheten ang materialanskaffning genom att ett nytt flygplan utvecklas och anskaffas i förtid så tidigt som 2015 till i grunden Brasilianska förmågekrav och hotbilder.

Försvarsministern hävdar att Brasilien kan bli ett partnerland och att ett avtal vore "rationellt och effektivt för båda parter" Sverige men det är svårt att riktigt se vad som då menas med partner? Enligt medieuppgifter och Saab själva innebär bla den Svenska offerten att Sverige garanterar utvecklingskostnaderna och tar på sig eventuella fördyringar, Brasilien slipper betala till dess att sista flygplanet levererats och får sedan 15 år på sig, Sverige ger exportkredit och 175% motköp med betydande högteknologisk överföring, Sverige åtar sig att överväga inköp av Brasilianska träningsflygplan och lastflygplan för att ersätta SK 60 och TP84, Brasilien får marknadsrättigheter för försäljning av JAS Gripen på den Sydamerikanska marknaden samt andel i den globala försäljningen och tillverkning i övrigt.

Vad Sveriges flygvapen tjänar på denna gåva (?) av svenska skattebetalare till Brasilien är en intressant fråga utan offentliga svar. Moderaterna skriver alltså "i första hand Försvarsmaktens operativa behov som ska styra anskaffningen." samtidigt som Brasilien-löftet bestrider detta. Noterar igen att Försvarsministern ej redovisat underlag på varför exportlöftet är som han säger"rationellt och effektivt".

Försvarsmakten svarar som tidigare nämnts i BU12 att just det operativa behovet om nya flygplan först uppstår efter ca 2025 till då Svenska närområdeskrav. FM förhåller sig till politiska spelregler och tills annat beslutats i Riksdagen så måste försäljningen till Brasilien stödjas men någon entusiasm kring ett Brasilienprojekt som styrande för svensk förmågeutveckling uppvisas ej - faktiskt tvärtom i en tid av stora FM-förändringar. Under FoF uttalade Odd Werin hur FM anser att exporten ej ska få äga frågan om  förmågeutveckling.

Sammanfattningsvis så får Moderaterna och Alliansen knappt godkänt för att Försvarsanslagen efter 2009 hållits tämligen stabila vilket ger visst lugn i FM men kritik mot avsaknad av transparens och synen på Svensk förmågeutveckling. Brist på nya förslag (utöver några allmänna rader från Augusti 2010) är också negativt för debatten vilket gör att Moderaterna framstår som det nu kanske mest passiva partiet kring försvarsfrågor efter Socialdemokraterna. Betänk också att det försvar Försvarsministern idag är så stolt över i grund och botten ännu ej beror på aktuell politik. Dagens IO bygger på den forskning, utbildning och materialutveckling som existerade innan anslag och personalförsörjning gjordes om.

/Signatory

onsdag 17 augusti 2011

Japansk, Sydkoreansk, Turkisk utveckling : Uppdaterad

Uppdaterad: 2/9-2011

Att titta på världsläget hör till när man ska debattera förmågeutveckling. Utvecklingen av en ny generation smyganpassade och bemannade stridsflygplan närmast blomstrar ute i världen - förutom i Europa. I går kom en till nyhet.

Efter en längre tid av studiearbete så har nu Japan beslutat om en beställning av ett demonstratorflygplan av s.k 5:e generationen hos Mitsubishi Heavy Industries. Ursprungskälla Nikkan News 16 Augusti  2011
Uppdatering 2/9: Japan väljer IHH-motorer till ATD-X.



En skisserad bild på eventuell ATD-X
Budget på 90 Mdr Yen motsvarar 7,5 miljarder Svenska kronor. Ett enda exemplar av Mitsubishi ATD-X (F-3) skall tas fram med första flygning 2014. Därmed inte sagt att Japan kommer beställa en serietillverkning men det visar möjligen att Japan ser med viss oro på fullständig materielförsörjning baserad på EU/USA-lösningar.

Japan går därmed att steg längre än Sydkorea som fortsatt har projekt KF-X i en studie-fas. Indonesien bidrar med 10% av kostnaden för studien på 350 miljoner kr som skall resultera i en rekommendation till flygplansdesign mot slutet av 2012. Utan ytterligare en kraftfull partner kommer dock projektet stanna där.
Signeringsceremoni för Sydkoreanska/Indonesiska KF-X
Det gemensamma med Japan och Sydkorea är att man accepterar en något mer balanserad lösning med mer rimliga ambitioner och kostnader kontra uppställda krav i USA/Ryssland på egenutveckling.

Övrigt: I samband med den Ryska flygmässan MAKS har försvarsledningen uttalat sig om att landets första 5:e generations flygplan kommer förmodligen inleda serieleveranser 2014-2015. Indien delfinansierar 35% och avser köpa en Indien-anpassad variant i framtiden.

Till sist, Försvarsminister Sten Tolgfors skrev på sin 'blogg' igår.

"Att Sverige numera bygger säkerhet tillsammans med andra länder och har ett tydligt närområdesperspektiv i försvarspolitiken ger fördjupade samarbetsmöjligheter."

Varför har vi då ett Riksdagsbeslut som överkör Svensk förmågeutveckling vid en eventuell exportaffär med Brasilien?

Uppdatering 23/8:

Hürriyet Daily News [Reservlänk] rapporterar att Turkiet även samtalar med SAAB om en tänkbar utveckling kring ett nytt stridsflygplan. Turkiet har satsat en mindre men betydande summa kring nationellt studiearbete. Tidigare har samarbetssamtal om fortsättningen legat med tyngdpunkt mot Sydkorea och eventuellt ett mindre Italiensk deltagande. Värt att notera är att Turkiet är en JSF-partner och kommer fortsatt så att vara men ser ändå ett behov av att anskaffa ett flygplan dels med tyngpunkt på luftförsvar och dels betydligt mer 'öppet' som system dvs ej hårdkontrollerat av Amerikanska intressen.I tidigare inlägg har jag kritiserat Regeringens inställning om att dagens exportlöften kan skada framtida kostnadseffektivitet och förmåga - speciellt i en tid av stora förändringar. Det är positivt att Saab har en trevare ut mot Turkiet så som var fallet med Sydkorea men utan statligt stöd så är det otänkbart att något betydande samarbete kan uppstå.

Den senaste veckan har vi dels fått höra om räknemissar kring personalförsörjning, nedvärderade statsfinanser och mer om HKP 14 skandalen. Vidare har jag föreslagit att Sverige ska uppsöka kontakt med bland annat just Turkiet och Italien om ett Svensk-lett demonstratorprogram för en fortsättning på Gripen-systemet. Inte vänta på att en eventuell partner ska knacka på dörren utan att faktiskt ta på sig ledartröjan. Förmodligen ligger Sydkorea bättre till hos Turkiet än Sverige pga avsaknad av aktivt engagemang. Det är bara att konstatera att det finns både risker och möjligheter med marknaden som är mer verkliga än vissa politiker kanske väljer att inse. Både Sydkorea och Turkiet ligger bättre till i tidsplaner, förmåga och i storlek på produktionsvolymer än vad Brasilien kan ge Sverige som möjlig partner.

Erbjudandet till Brasilien är inte något samarbete som Försvarsministern vill göra gällande. Sverige tar på sig alla extra kostnader för utveckling. Flygvapnet får nya flygplan för tidigt och förmodligen med för låg förmåga än önskat så vi inte håller tillräcklig hög närområdesförmåga ända in i 2040. Brasilien slipper t.o.m betala för flygplanen fram tills det sista levererats. Sen överlämnas marknadsområden och teknik till Brasilien tillsammans med mycket stora motköp. Är det ett partnerskap?


- Signatory (som anser att Svenska skattebetalare förtjänar ett kostnadseffektivt Flygvapen även efter 2025)

@GripenNews på Twitter.



torsdag 11 augusti 2011

Har DU åsikter om JAS Gripen i FV?

I det tidigare inlägget [Kostnadseffektivitet riskeras?] så reflekterade jag något kritiskt om förmågeutvecklingen för Flygvapnet med tanke på det politiska läget. Som då sagt behöver man inte ta till sig alla åsikter med det finns en del fakta i det inlägget alla bör känna till innan man går in i en debatt om framtida JAS 39 Gripen för FV. Jag tycker det är av vikt att vi försöker få ut så mycket av pengarna som möjligt och därmed vara kontinuerligt kritiska till vad våra ledare och myndigheter håller på med.

Det här inlägget syftar då till att dra in era egna åsikter om allt möjligt kring JAS Gripen. Flygvapnet är just nu inne i en period av studier och planering inför kommande politiska beslut.

När du känner ett behov att att slänga in en kommentar eller reagera på något i nyheterna om Gripen hoppa in på den här länken. Jag tänkte att det kunde behövas ett samlande ställe för ett bredare behov.  Det är ju inte direkt som att man kan kommentera på Försvarsministerns 'blogg'..

Ös på!

/Sig

lördag 30 juli 2011

Kostnadseffektivitet riskeras?

Inlägget är uppdelat med sammanfattade åsikter - följt av en fördjupning i 3 delar. Visst det är ganska långt men läser man igenom fördjupningen så har man i stort sett fått 'koll på läget'. Istället för att reagera på enskilda utspel så har jag valt att behandla i stort sett hela ämnet på en gång.

Inledning: Efter att ha kontinuerligt följt Gripen-projektet och dess rivaler sedan tidigt 80-tal samt bevittnat ett antal stökiga Försvarsbeslut under tiden så kan man nog få vissa perspektiv på politiska beslut. Väl ofta har kritiker utanför 'det politiska' fått rätt i efterhand ang Försvaret.  Då det är orimligt att begära militärt och tekniskt kunnande hos politiker och journalister - samtidigt som militären rättar sig efter politiska beslut så är det viktigt att öppna upp debatten mer än vanligt inför större beslut som berör vårt Flygvapen. Eftersom beslutsmakarna inte initierar en sådan debatt så är det upp till vanligt folk att försöka lyfta frågan. När vi då kommer med åsikter bör vi göra det med ett visst faktaunderlag. Endast med kött på benen kan vi också motverka långsiktigt dåliga beslut. Det tänkte jag försöka med nu utan att snöa in allt för mycket på fikonspråk och teknik.  - Signatory 

PDF-Version


 





Fem åsiktspunkter om att säkerställa ett långsiktigt kostnadseffektivt vidmakthållande av Gripen-systemet för FV minst in i 2040.

1.)  Riksdagens exportlöften om utveckling och anskaffning av 'JAS 39E/F' vid förhandling med utländska Gripen-intressenter avbryts så Försvarsmakten får den handlingsfrihet man kräver. Ersätts dock med ett alternativt erbjudande (p. 3b). Det finns idag inga försvarsmaktsbehov som motsvarar löften mot bla Brasilien och skulle sannolikt innebära flera negativa belastningar på Försvarsmaktens ekonomi och försvarsförmåga både i närtid och i ett längre perspektiv. Även export på längre sikt torde riskeras vilket även det påverkar kostnader för vidmakthållande.

2.)  Beslut om den långsiktiga utvecklingen av Gripensystemet tas i samband med nästa försvarsbeslut så att förmåga och kostnader anpassas till ny organisation, personalförsörjning och faktiska ekonomiska förutsättningar. Det vill säga att en inriktning förmodligen beslutas våren 2014. Faktiskt anskaffningsbeslut behöver fortsatt ej tas vid detta tillfälle.

3.)  FMV får i uppdrag att sondera utländskt intresse för ett demonstratorprogram avsett att ta vid efter Europas demonstratorprojekt nEUROn och som ligger till grund för en framtida Gripen-generation avsedd för perioden 2025+ då ett reellt behov uppstår. Ett öppet inbjudande projekt lett av Sverige med högre ambition än dagens vidareutvecklade exportversion av Gripen (av media felaktigt kallad 'Super-JAS').

Nu finns en chans att visa Europeiskt ledarskap på en svältfödd marknad för att säkerställa ett långsiktigt kostnadseffektivt svenskt stridsflyg med tillräckligt hög förmåga för att klara av operativa krav, föränderlig organisation, samt export-marknadens framtida behov. Ett projekt bör kunna inledas 2015 samt leverera en serie-produkt omkring 2025. En målbild för perioden 2025+ säkerställer att en helt ny generation teknik kan tas tillvara. Det handlar inte primärt om att rädda flygindustrin utan om att säkerställa Flygvapnets kostnadseffektivitet.

Flertalet utvecklingsavdelningar i EU ser med oro på vad som händer efter nEUROn. Det är inte bara SAAB som står utan finansierade framtidskoncept. Intresse bör finns att hämta i främst Italien, Tyskland, Grekland och Turkiet. Det finns ytterligare ett 10-tal länder globalt som både har en ambition att växa inhemsk förmåga genom tekniköverföring och med reella anskaffningsbehov. Industrin har förmodligen ett högt intresse av att delta som risk-partners.

3b. Andel i programmet bör kunna erbjudas som industrioffset till länder som förhandlar om att anskaffa Gripen-systemet oavsett version. Övriga deltagande länder skall lockas förutom vidmakthållande och ökad kunskap hos egna utvecklingsavdelningar även ges en möjlighet att få royalties på försäljning av framtida Gripen.

Skulle det mot förmodan saknas intressenter för ett projekt så bör Sverige ändå gå vidare om än möjligen med andra ramar. Flygplanets design tänker jag inte ha en åsikt om men konstaterar att det finns vissa gemensamma trender för perioden 2020+ på marknaden och en kunskap om att det inom 10 år sker ett betydande generationsskifte inom komponentteknik som medger lösningar vi ej idag kan förverkliga.

4.) Försvarsmakten måste i klarhet få offentliggöra tänkbara alternativ på den långsiktiga utvecklingen. Regeringar kommer och går och detta handlar om beslut för en tid då herrar som Reinfeldt och Juholt nått pensionsålder. Det har alldeles för ofta skett att beslut rörande Försvaret kastats om i tid och otid för att passa en dagsaktuell Regering. Äkta öppenhet samt långsiktighet krävs för ett beslut.

5.) Beslutsfattare som idag saknar tillräckligt god uppfattning om vart marknaden rör sig bortom perioden 2020 bör snarast utbildas av icke partipolitiskt agenda-drivna instanser. Bland annat FMV och FOI sitter på god kunskap. Det bör tex vara möjligt att anordna grupp-seminarium.

Fördjupat underlag till åsikterna: Del 1 = Politiskt läge. Del 2 = Historien. Del 3 = Framtiden.






Regeringen har sedan 2008 med Riksdagens godkännande prioriterat ett export-spår för nästa version av Gripen som innebär att Försvarsmakten kan överköras angående materielanskaffning. Från start har FM protesterat. Myndigheten anser att export inte skall få äga frågan om svensk förmågeutveckling. På senare tid har invändningen blivit mer offentlig bland annat under FoF debatter och i BU12.
Försvarsmakten vill vidare tydliggöra betydelsen av att ha fortsatt full handlingsfrihet att operera, vidmakthålla och vidareutveckla JAS 39 Gripen intill minst år 2040.
Ur FM Budgetunderlag 2012. En särskild bilaga till Regeringen sedd av Ny Teknik tryckte ytterligare på om detta:
"Syftet med denna komplettering är att säkerställa handlingsfrihet avseende innehåll i förmågelyftet"

Försvarsminister Tolgfors kommenterade FM BU12 genom att först notera:
"Min övertygelse är att vidareutveckling av Gripen kommer att visa sig vara den bästa och mest kostnadseffektiva vägen för Sverige att hålla flygvapnet långsiktigt slagkraftigt." - S.T
Tolgfors tillägger:
"Väljer Brasilien Gripen är det dock helt klart vad som gäller. Riksdagen har redan beslutat bemyndiga regeringen att då gå vidare med utveckling och anskaffning av ett antal av nästa generations Gripen. Detta ligger fast. Sverige harmoniserar då både specifikationer för utvecklingen och tidsplan för anskaffning med Brasilien. Det är rationellt och effektivt för båda parter.
Samma resonemang gäller Indien. Väljer Indien Gripen blir det rationellt för Sverige att anpassa både utveckling och anskaffning till en med Indien gemensam tidsplan, givet riksdagens godkännande." - S.T

Det är detta ställningstagande som förmodligen riskerar ett kostnadseffektivt flygvapen med hög förmåga.

Om statsgarantin aktiveras baserat på nu gällande exportläge innebär det att Försvarsmaktens materielbudget belastas i närtid med nya kostnader. C/D avvecklas i förtid. Åtagandet mot dagens potentiella exportkunder innebär att Sverige köper en nu aktuell design av Gripen NG för leveranser så tidigt som från ca 2015.

År 2015 år den äldsta 39C/D i FV bara 11 år och den yngsta drygt 1 år. Försvarsmakten säger att de kan använda 39C/D-flygplan till ca 2025 innan en mer omfattande förmågehöjning krävs för det operativa behovet.  

FM talar nu om ”intill minst år 2040” för Gripen-systemet så en ny generation kräver täckning för att klara behov upp mot 2050 då det varken finns några reella alternativ på horisonten samt om ett sådant ändå uppstår - och anskaffningskostnader ignoreras - kan utvecklingsprogrammet drabbas av stora förseningar vilket man måste ta höjd för. Både sam-europeiska Eurofighter samt Amerikanska JSF har tex drabbats av ca 8 års försening och stora kostnadsökningar.

För att klara ekonomi samt operativa krav krävs det då att pengarna satsas klokt vid rätt tidpunkt för att undvika tex ytterligare skrov-ombyggnader och nybeställning av sensorsystem med nästa generation komponentteknik. Icke att förglömma är våra kontraktsåtaganden gentemot dagens Gripen-länder.







För att analysera vad FM egentligen pratar om och varför Försvarsministern känner ett behov av att gå i försvarsställning på sin 'blogg' behöver vi först backa bandet några år.

Inför Försvarsbeslut 04 levererade FM en årsrapport ur sin perspektivplanering som tittade långt framöver med resonemang om utvecklingen av stridsflyget.

Sammanfattat så noterade Perspektivrapport 7 / 2003-02-28 bland annat:
----
JAS 39C/D kan uppgraderas till E/F med främst AESA-radar.

Det kommer finnas för få dubbelsitsiga 39D än önskvärt.

Ska Sverige fortsatt ha ett högt antal flygplan behöver A/B ersättas runt år 2020.

Ska antalet fpl hållas uppe i antal krävs förmodligen att den skisserade 39G/H utvecklas och införs för att samverka med 39E/F. (Den studerade G/H planerades som en nybyggd version av Gripen med fokus på lågsignatur. Bild på studie om tänkbar lösning. Dock var detta ej en lösning för alla framtida behov.)

Exakt tidpunkt för ett behov av nytt stridsflygplan avgörs av framtida behov, eventuellt kan en sam-europeisk utveckling FCA (Future Combat Aircraft) om den kommer till stånd bli aktuell efter 2027.
(Observera att dåtidens förhoppningar om ett Europeiskt FCA vid 2027 ej längre existerar. Det finns varken realistiska planer eller förutsättningar för något E-FCA innan 2040 – om ens då - ytterligare ovisst om det ens vore en bra lösning för Sverige)
----

Då inriktningen (som nu) pekade på ett behov av att försörja fyra insatsdivisioner JAS samt utföra prov och testflygverksamhet, avskrivningar pga haverier m.m och utbildning för Svenska och utländska kunder så skulle beställt antal C/D ej räcka över tid. Detta konkretiserades ytterligare när Tjeckien fick hyra 14 st C/D. Kvar fanns 70 st C/D för den samlade verksamheten samt ett större antal A/B-flygplan. Försvarsbeslut 04 kom sedermera i kraft med inriktningen att Flygvapnet skulle ha 140 st Gripenplan – egentligen för många för organisationen men det fanns för få C/D maskiner för att enbart kunna använda dessa.

ÖB:s lösning.

SAAB hade för Ungern-affären tagit fram ett sätt att bygga C/D-maskiner med delar ur A/B till ungefär halva priset. ÖB Håkan Syrén lanserade projekt F100 våren 2006 aka 'Handlingsplan Gripen' som då svarade upp mot ett antal punkter yttrade i perspektivrapport 7. Ytterligare 31 st C/D tas fram för att långsiktigt spara pengar på en mindre enhetlig flotta samtidigt som försvaret får fler flygplan med nya förmågor. Behovet att långsiktigt ersätta A/B med G/H för att hålla uppe antalet flygplan fanns ej kvar och andelen två-sits utökades.

Förslaget gick igenom Riksdagen den 20e Juni 2007 men låg på is ytterligare några månader innan nytillträdde Sten Tolgfors fick ta beslutet. Samtidigt stöddes ett demonstratorprogram som SAAB lanserat för att med en relativt begränsad strukturell omdesign göra nya Gripen-plan mer relevanta i ett antal större upphandlingar. Det sköts inte till mer pengar för F100 projektets genomförande – tvärtom så rev Alliansregeringen upp Försvarsmaktens materielplanering och anslagsposten reducerades.

På hösten 2007 såg det dock ut som att Sverige skulle ha 100 st C/D och kunde planera kontinuerlig utveckling och vidmakthållande för dessa fram tills ett reellt behov uppstod om större förmågelyft. Den inneliggande planeringen var då fortsatt att C/D skulle uppgraderas med bättre sensorförmåga inklusive AESA-radar -  något som studerats och utvecklats i över 17 år. Även andra lyft hade studerats som kroppsnära vapenstationer för ökad last med bibehållen extern bränslelast. Det finns även dubbel-lavetter att anskaffa för ökade lastmöjligheter – en lösning Sydafrikanska Gripenplan använder. Integrering av miniatyrbomben SDB pågår redan vilket skapar förutsättningar för ytterligare attackförmåga.

Ett halvår senare började dock Regeringen signalera om ett exportlöfte till Norge rörande utveckling och anskaffning av en ny exportversion Gripen - vilket sedermera godkändes av Riksdagen i September 2008






Åter till FM Budgetunderlag 2012:
Försvarsmakten kan konstatera att myndigheten idag har moderna flygvapenförband där slutleverans av JAS 39 C/D, i enlighet med regeringens beslut om handlingsplan JAS 39 Gripen, pågår.”

Försvarsmakten bedömer fortsatt att nuvarande och framtida omvärldsutveckling, inklusive teknisk utveckling, kräver ett mer omfattande förmågelyft av stridsflygsystemet under perioden 2020-2030 i syfte att vidmakthålla tillräcklig operativ förmåga.”

Egentligen har Försvarsmaktens utvecklingsplan inte i grunden förändrats sedan Perspektivrapport 7. Behov av ett nytt omfattande förmågelyft en bit efter 2025 främst baserat på omvärlds och teknikutveckling. En generationsväxling. Den kanske största skillnaden är att myndigheten nu måste gå i kamp för att säkerställa handlingsfrihet. Påtryckningar om ökade anslag och tidiga inköp av nya Gripen-plan har FM ej varit pådrivande om.

Planeringen för 8 år sedan pekade på en möjlig ny E-FCA och samtidigt har FMV utfört studier kring en generationsväxling baserad på omvärldsutveckling genom det svenska 'Flygsystem 2020'. Bägge flygplan med högre ambition än dagens export-versioner av Gripen NG. Ambitionen på FS2020 samt närliggande studier motsvarar den utveckling som sker på den globala marknaden för perioden 2020+ och skulle förmodligen ha hög exportpotential. Gripen NG på dagsaktuell version motsvarar i en framtida marknad nog tyvärr snarare Northrop F-20 ett privatfinansierat flygplan som byggde på exportsuccén F-5 och var förmodligen bra på flera sätt men blev tragiskt omkört av en ny generation flygplan byggda med statsstöd. Därmed inte sagt att vi ska utveckla något som är direkt likt FS 2020 men vi behöver förmodligen en ambition som är hög nog för att klara av våra operativa krav och helst vara konkurrenskraftig på exportmarknaden från 2025. Det handlar inte enbart om skepnad av design utan om underliggande komponent-materielutveckling.

En god lösning för vissa länder i närtid behöver inte vara en bra lösning för oss i ett längre perspektiv. Inget ont om dagens erbjudna exportversioner av Gripen NG men varje flygplansversion har sin rätta tid och plats. Försvarsmakten som vill ta beslut med handlingsfrihet motsätter sig alltså Regeringen men kan ändå tvingas lämna 'dumsnåla' rekommendationer i och med stor osäkerhet kring framtida anslag och organisation. Beslutsfattare behöver få se alternativa lösningar.

Eftersom vi oavsett väg framöver planerar för utveckling och nyanskaffning av flygplan så gäller det att få ut mest förmåga för pengarna - eventuellt kan en merkostnad på utvecklingsanslagen ge kostnadsbesparingar på långsiktigt vidmakthållande. Det kanske inte ens handlar om att avsätta mer pengar till utveckling av Gripen för att nå en högre ambition vid ett senare tillfälle - utan om att ej slösa anslag på kortsiktiga beslut som i det långa loppet kan påtvinga ytterligare ombyggnader, förtida utbyte av dyra sensorer eller ännu en omgång exportstödjande åtgärder för att möta nya krav. Är tex den aktuella flytten av landningsställ bäst väg för att framtidssäkra Gripen eller var det bara den billigaste och mest snabba 'fixen' för att i närtid bli mer relevant på exportmarknaden?

För att kunna finansiera nyanskaffning av flygplan förmodas det att antalet flygplan reduceras. 70 st 'Gripen BR' enligt Försvarsministerns förhoppning kan dock tänkas uppvisa lägre sammansatt försvarsförmåga än 100 st C/D då utökad förmåga som mer bränsle och last i sig inte alltid kan tillräknas operativ effekt. Även dagens C/D används under sin teoretiska förmåga. Till detta kommer en betydligt höjd förmåga på utländska system i perioden 2020+ som kan mötas upp antingen genom ytterligare höjd förmåga på flygplanet eller ökat flygplansnumerär. Då det sistnämnda aldrig kommer bli aktuellt blir den logiska slutsatsen att flygsystemets förmåga behöver höjas.






Långsiktig Svensk försvarsförmåga skall förhoppningsvis inte dimensioneras av utländska krav i samarbete med en av oss temporärt vald Riksdag och regering. Först vid rekommendation från ansvarig myndighet om att det är rätt väg att gå. När Försvarsministern självmant påstår att något är "rationellt och effektivt" utan framarbetat underlag och då myndigheten insisterar på handlingsfrihet så bör fler än några bloggare reagera på att något är i obalans.

Insatser vid exportförsök där Sverige har orimliga förhoppningar om samarbeten visar på en oförmåga att korrekt analysera andra länders avsikter med en upphandling. Indien skulle tex aldrig kunnat bli ett partnerland på stridsflygsidan som hävdats av försvarsministern. Brasilien har sina egna närområdeskrav och tidsperspektiv. Blåsningar av Frankrike och USA på radar-sidan förutsågs ej heller trots att flygsystemen ligger i skarp konkurrens. Att ledande försvarspolitiker "överraskas" när något går snett tyder på att det finns brister i verklighetsuppfattningen om marknaden. Det återstår även att granska hur mycket ett kraschat avtal med Frankrike på radarsidan egentligen kostade skattebetalarna - att det kostat anseende är redan bekräftat. Multi/bi-laterala samarbeten genomdrivs sällan framgångsrikt utan en starkt aktiv ledarroll.

Sverige har några år på sig att bestämma sig för om vi fortsatt ska ha ett kostnadseffektivt flygvapen samt tillverkning av stridsflyg för hemma och exportmarknaden i ett längre perspektiv. Angående tillverkning så spelar regionalpolitik in vilket inte alltid tjänar Försvaret nytta men det framstår ibland som att Svensk vapenexport är både stor, frisk och växande - i detta sammanhang bör det påpekas att de flesta försäljningarna på senare år består utav system som i grunden utvecklats av svenska skattebetalare på 1960-1990:talet och i flera fall är det export av FM's övertaliga materiel - med viss modifiering.

Försvarsindustrins egen förmåga att självmant utveckla vapensystem samt genomdriva affärer lyser i stort sett helt med sin frånvaro. Det finns knappt någonting helt nytt i pipeline samtidigt som konkurrenterna (ofta helt eller delvis statliga) arbetar under nationella strategier om att växa inhemsk utvecklingsförmåga. Det reella alternativet Sverige står mellan är därför en avvecklad militär försvarsindustri eller ökat samarbete på nationellt viktiga och kostnadseffektiva projekt där vi redan har mycket kapital investerat. Det sker förmodligen bäst med ledarskap - inte genom att blint vänta på en eventuell samarbetspartner.

Att undvika kapitalförstöring är också att långsiktigt säkra ett kostnadseffektivt försvar. En Försvarsexportmyndighet som försöker sälja i stort sett redan utvecklade vapensystem löser inte framtida utmaningar. En betydande del av problematiken avseende Försvarsmakten och Försvarsindustrins utveckling ligger inte direkt i anslagens nuvarande storlek utan i att myndigheten Försvarsmakten inte tillåts genomdriva långsiktig materielanskaffning utan att politiska element kliver in och toppstyr genom att plocka ut och in vad som anses vara politiskt relevant för tillfället. Vi ska inte rädda Svensk-utvecklade delsystem om det negativt påverkar Flygvapnets förmågeutveckling. Det är förmågor vi behöver upphandla och dessa skall levereras genom Gripen-systemet där vi har en stor investering liggandes.

Svenska skattebetalare har under en 70-års tid investerat betydande belopp i att ha ett kostnadseffektivt stridsflygsystem så att dagskostnaden för löpande vidmakthållande och uppgraderingskostnader numera ligger under en krona per capita.

Att riskera denna investering genom oigenomtänkta beslut i närtid bör absolut undvikas.

Tack för ordet. Bidra gärna med ditt.

- Signatory - twitter.com/GripenNews
 

onsdag 4 maj 2011

Beskrivning

Svensk sido-blogg för den Engelskspråkiga Gripen News Thread. Uppdateras endast vid särskilda behov.


Besök GNT på Militaryphotos.net:

Besök GNT på Twitter.

INFO om GNT: Tyngdpunkten på arbetet bakom 'Gripen News' som nu pågått i 5 år är att på frivilligbasis stödja kostnadseffektiva Flygvapen baserat på Gripen-systemet samt möta ett allmänintresse genom att sprida öppen information och nyheter kring Gripen-systemet.

Huvudspråket är på Engelska för att kunna nå en större täckning samt tillgodose Gripen-intresserade runt om i världen om vad som händer. GNT uppstod i det informationsvakuum som Gripen drabbades av på Internet då det ej fanns några privata eller statliga aktörer som bedrev av samlad informationsspridning på Engelska. En annan poäng är att reducera och motarbeta ryktesspridningar.

I dagsläget genererar GNT ca en halv miljon besök om året. Arbetet sker helt på frivilligbas av främst Flygvapenvänner från olika nationer. GNT är förmodligen den idag mest centrala knytpunkten för nyheter om Gripen på internet - vilket i sin tur ger ytterligare spridningseffekter. Forumtråden är i princip självuppdaterande genom att frivilliga bidrar med information. Twitterkontot sköts dock helt av undertecknad likaså denna Svenska blogg som alltså enbart kommer nyttjas då något behöver lyftas fram för inhemsk debatt.

- Signatory