Chuck Yeager om svenska flygplan

Chuck Yeager är bland annat känd som den första människan att bryta ljudvallen. Hans långa karriär som stridspilot och testpilot är imponerande. Här ovan ser ni ett svar på en fråga om några Saab-kärror. Den tackar vi för. Yeager är tämligen kritisk mot F-35 som ni kan se längre ner här på sidan.

Gripen kostar kanske inte riktigt omkring 1/10 av F-35 som så men det kanske inte heller är så långt ifrån när man väl summerar utveckling (minst x 10), inköp (minst x 2) och drift (minst x 3).

Ett kort inlägg för att önska en trevlig valborg! 

/Signatory

I was asked my opinion about the F-35. It's a waste of money. Far too expensive. Give me an F-15 E - less expensive, will do the job.
— Chuck Yeager (@GenChuckYeager) April 26, 2013

Incidentberedskap: Att sova när andra är vakna

Försvarsbloggare visste, Försvarsmakten visste, Riksrevisionen visste, Regeringen visste.

SvD:s avslöjande om statusen på vår incidentberedskap kom som en väckarklocka för inte bara den breda allmänheten men även för flertalet politiker - t.o.m några som jobbar specifikt med försvarspolitik. I försvarsutskottet är man nu så eniga om att sömnen har rubbats att man beslutade tillkalla sig försvarsmakten för att få information om verksamheten.

I ett tidigare inlägg visade jag på brister som Försvarsmakten listade i sin årsredovisning för 2011 och där finns helt öppet en mening som lyder:

"Flygplan (rote) med incidentuppgifter har funnits tillgänglig med hög startberedskap inom valda tidsperioder"

Skulle någon som läst "inom valda tidsperioder" inte förstå innebörden? Förmodligen inte.

Årsredovisningen kom ut i februari 2012 dvs gott om tid för att man skulle hinna läsa igenom (eller rent av bara läst en sammanfattning på försvarsbloggar), ställa uppföljande frågor, debattera offentligt, eller om regeringen så ville - förändra försvarsmaktens direktiv. Även via RRV och i årsredovsningen för 2012 finns ett liknande stycke som kunde lett till uppföljningsfrågor. Avslöjandet har såklart genererat kommentarer från försvarspolitiker. 

Peter Rådberg (MP) :
SvD: Tycker du att man ska ha beredskap dygnet runt?

– Ja, det har vi. Vi har två plan som alltid är beredda. Frågan är varför vi inte gick upp nu och det måste försvarsmakten svara på själva.

Peter Hultqvist (S) : 
SvD: Peter Hultqvist har inte fått någon information om att Gripenplanen bara är redo vissa delar av dygnet.

– Jag har inte haft någon sådan information i utskottet de senaste två åren. För min del har jag utgått ifrån att man har 24 timmars beredskap, säger Peter Hultqvist.

Bägge hade fel.

Cecilia Widegren (M):
SvD: Cecilia Widegren (M), uppger att omfattningen av incidentberedskapen inte var någon nyhet för henne.

– Nej, riksdagen har fattat beslut om nationell incidentberedskap året runt och dygnet runt, men den sker ju på olika sätt och vis. Den är bemannad jämt med luftberedskap, men inte bemannad jämt med stridspiloter, säger hon till TT.

Cecilia Widegren upprepar i princip det insatschef Anders Silwer sa på presskonferensen så det får vara osagt om hon verkligen visste eller ej. En av de bättre kommentarerna kom från Torbjörn Björlund (V) som är inne på att försvarsmakten har personalförsörjningsproblem. Visst är det så.

På Twitter har många kommenterat, jag själv inledde med att inte vara förvånad och undrade om det var dålig underättelse pga Putins plötsliga order om beredskapsövning några timmar före. Sen kom de nyvakna politikerna i media och då reagerade jag igen:

Gripen News ‏@GripenNews 22 Apr

Ingen politiker kan komma och säga sig vara förvånad om incidentberedskapen - om de läst senaste årens årsredovisningar #svfm. #säkpol

Den alltid sakliga Annika N Christensen - tidigare försvarspolitiker för Miljöpartiet var inne på samma spår och fyllde på med en bra genomgång som man hittar om man scrollar ner till måndagens tweets.

Det är synd att vi endast får upp debatten om försvarsmakten genom händelser som lätt piskas upp till att bli sensationella. En uppmaning måste därför bli att ställa många fler frågor. Detta gäller såklart journalister och politiker i hög grad. Man kan även gå in på försvarsbloggares hemsidor och delta i debatter. Ibland är det så enkelt som att någon pekar ut rätt rad i en årsredovisning.

Andra försvarsbloggare har redan varit flitiga på ämnet så kika in via blogglistan och ta del av en kunskapsbank som är helt gratis att läsa.

Sen kan vi fundera på vilka fler ämnen väckarklockan måste ringa på?

Läs även nya inlägg från Skipper och Wiseman.

 / Signatory

Möjliga Gripen-insatser

DR Kongo

Mitt under en katastrofal krishantering efter stridigheterna i Centralafrikanska republiken kom uppgifter om att det Sydafrikanska flygvapnet förstärkt med Gripen-flygplan som del i beredskap inför en större insats i CAR. Ganska snart omväxlades dock ryktena till att det skulle röra sig om en insats i DR Kongo. Det mest specifika ryktet är att Sydafrikanska Gripen-flygplan skall ha skickats till Kinshasa.

Uppdatering 9/4: Foton som uppges varit tagna i lördags har nått media. Gripenplan under mellanlandning i Zambia. Flygplanen skall dock vara på väg hem till Sydafrika efter att toppmötet i Tchad avslog Sydafrikas förslag till en större insats i CAR. Sydafrikas militär och försvarsdepartement har tidigare med kraft förnekat att man genomfört en militär uppbyggnad. Rykten om en insats i DR Kongo lever kvar - månad Juli har nämnts. Oavsett om det nu sker så har Sydafrika visat omvärlden att landet är berett att skicka stridsflygplan utomlands. Gripen-planen nådde dessutom insatsområdet på mycket kort tid under stor hemlighet. /Slut på uppdatering.

Fyra Gripen-plan på Ndola flygplats i Zambia Foto: Johan Morgan (via Beeld)

Tonläget i den Sydafrikanska debatten är stundtals hög och hetsig med ryktesspridning. Uppgifter från tidigare i år av operativ karaktär avseende möjligheterna att använda Gripen-systemet är inte helt korrekta och är som tidigare år del av en inte helt lätt inrikesfråga om hur SANDF fördelar anslag internt. Därför uppstår rykten som inte motsvarar verkligheten speciellt om man tittar på producerad flygtid, antal piloter samt tillgång till materiel för olika typer av roller.

Det är tufft för SAAF med en regering som ställer nästintill orimliga krav. Ännu tuffare kommer det bli om det ska genomföras både nationella och internationella insatser samtidigt. Att SAAF kommer lösa uppgifterna betvivlar jag inte men hur det påverkar övrig verksamhet som träning och integrationsarbete återstår att se.

Malackasundet

Thailand fick i fredags tre nya Gripen 39C. Under mottagningsceremonin berättade flygchefen att man tänker begära tillstånd att delta i "Eyes in the Sky" projektet tillsammans med Malaysia, Singapore samt Indonesien för att motverka sjöröveri i Malackasundet.

Thailands Flygvapen har på kort tid fått igång en imponerande Gripen-verksamhet. Man flyger mycket, deltar i större övningar och har redan två uppvisningspiloter (J-Knight och Neon). Uppvisning skedde nu senast under mässan LIMA i Malaysia.

Slovenien

Ungern och Slovenien sitter nu i slutförhandlingar om att Ungerska Gripen-flygplan ska genomföra luftrumsövervaknng över Slovenien.

Island och Baltstaterna

Här har vi dels en Ungersk inriktning att delta i både Baltic Air Policing samt insats på Island. Något mer konkret finns inte nu förutom en uttalad ambition. Möjligen insats 2014 och 2015. Även Sveriges ambitioner siktar på en Islands-insats. Det återstår att se hur det blir med den saken. Tjeckien siktar in sig på en tredje vända i Baltic Air Policing år 2014-2015 samt mot Island.

Ibland får man nypa sig i armen när man ser att Svensktillverkade stridsflygplan börjar komma till användning runt om i världen. Gripen-verksamhet på tre kontinenter.

/ Signatory

Ps. Idag skickades två JAS 39C till Schweiz för att skjuta med Akan. Uppdatering: Wiseman påminner om att den stora flygövningen Frisian Flag startar nästa vecka i Nederländerna. Sverige deltar med Gripen. Ds.

Gripenplan landar i Schweiz 8 April - Foto: Peter Liander

Graf: Försvarsministern i DI om ekonomin

Karin Enström (M) i DI om Försvarsmaktens ekonomi samma dag som myndigheten lämnar in sitt budgetunderlag för 2014 samt ett fördjupat underlag RB 7 om långsiktig ekonomi.

Enström fokuserar på två punkter, dels att Socialdemokraterna lämnade över en sämre Försvarsmakt än den som regeringen försöker bygga. Det andra att Försvarsmakten behöver bättre styrning. Det senare vilar på ett argument att "trots" att regeringen tillfört anslag till materiel och förband så klarar Försvarsmakten inte av sin framtida ekonomi. Späs på med att FM måste komma med underlag som är väl underbyggda. Positioneringen kan tolkas som något av en misstroendeförklaring mot Försvarsmakten. Här syns även ett försök till att vilseleda allmänheten om materielanslaget.

"Regeringen har höjt anslagen till materiel och Försvarsmaktens förbandsverksamhet de senaste åren." - Försvarsminister Karin Enström

Matar man in ram-sifforna för materiel (och anläggningar) från regeringens samtliga budgetpropositioner sedan 2007 får man ett annat resultat:

Notera:

Grafen avser en sammanslagning av ram 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar dels för att Försvarsministern inte specificerar sig närmare och för att 1:3 och 1:4 var sammanslagna fram till 2009. Grafen är ej inflationsjusterad. Utöver nedgången har köpkraften försvagats.  Avräknar ej heller underutnyttjande pga att regeringen vägrat godkänna vissa materielbeställningar.

Officerstidningen har liksom denna blogg skrivit om just underutnyttjanden (en del säger smygbesparing).

"Ytterligare en halv miljard i överskott berodde på att Försvarsmakten inte fått tillstånd av regeringen att kunna genomföra olika inköp – överskottet är något som försvaret alltså inte kunnat rå på själva. Slutligen blev det ett över- skott på nästan 413 miljoner kronor på anslaget för förbandsverksamhet och beredskap. Något som är en effekt bland annat av de övningar som ställdes in förra året."

Mer ofta skrivs det om underutnyttjande av anslaget för internationella insatser. Regeringen överförde som bekant stora summor från bland annat materiel och forskning till detta ramanslag. En ram som numera ofta återlämnar 15-30% till statskassan. Sedan 2007 har ca 3 miljarder av avsatta pengar ej utnyttjats för internationella insatser. Har skrivit om det här och nu senast har bloggen Another Point Of View tagit upp ämnet. Färska siffror om ramen kom nyss i Årsredovisningen.

Då regeringen beslutade om JAS 39E lades ytterligare belastning på ett materielberg som fullt ut saknar finansiering framöver. Socialdemokraterna föreslog att 300 miljoner skulle överföras från ramen för internationella insatser till materiel för att överbrygga underskottet. Regeringen vägrade att prata om saken och menade att det var en osolidarisk inställning av S som äventyrade möjligheterna att genomföra utlandsinsatser. Regeringen missade berätta att det både går att ta tilläggsbeslut och utnyttja kredit för insatser. Rent taktiskt och för Försvarsmaktens stabilitet borde Socialdemokraterna föreslagit ett ökat materielanslag med helt nya pengar. En mindre summa hade räckt för att undvika en debatt om internationell solidaritet samt visa på att S är beredda att satsa mer på försvaret än M. I detta läge agerar varken S eller regeringen med ett ansvarstagande som Sverige och Försvarsmaktens anställda förtjänar. En ryckig försvarspolitik utan breda överenskommelser sänker operativ förmåga, skapar oro i leden samt försvårar rekrytering.

Nu har Försvarsmakten kommit med i princip samma förslag i sitt budgetunderlag. Att Försvarsmakten skulle få gehör hos regeringen för detta "S-förslag" när den samtidigt utpekas som i behov av en förbättrad styrning får nog ses som osannolikt.

Ps. Försvarsmakten uppger att det saknas 4,45 mdkr per år de närmaste 10 åren. Mer om detta kommer säkerligen på försvarsbloggar och i media under veckan. Länkar kommer vartefter. Ds.

Länktips:
28/2
KKRV, Skipper
Ekot
DN
1/3
Wiseman's Wisdoms
Ekot

/ Signatory

Källor:
Budgetproposition för 2007 , 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013
Anskaffning samt vidmakthållande av materiel och anläggningar i kronor.
2007: 17600235, 2008: 17222697, 2009: 15771977, 2010: 16824475, 2011: 15765051, 2012: 15488003, 2013: 15472144

Utrikesministern om luftvärnet - [uppdaterad 14/2]

I dag presenterade utrikesminister Carl Bildt årets utrikesdeklaration i riksdagen. I debatten direkt efter var det ovanligt mycket tal om försvar och säkerhetspolitik inkl en del inspel om JAS Gripen. Utrikesministern höll sedan en frågestund på Twitter . Min fråga syftade på att Ryssland har tillgång till luftvärnsrobotar som täcker in i stort sett hela södra Östersjöområdet inkl Gotland. Självklart är en inte så naiv att man förväntar sig något reellt "svar" av en politiker, men ändå, detta kom:

@gripennews Vi har ett utomordentligt långräckviddigt luftförsvar med flyg. RB68 avvecklades för mycket länge sedan.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013

Nu måste man göra något Carl Bildt förmodligen avskyr och det blir att tolka hans uttalande. Jag tolkar det som att han pekar på att vi la ner RB68 Bloodhound en gång i tiden och att vi därför inte anses behöva denna typ av system. Att vi då la ner vårt nya RB68 berodde på besparingskrav med en hänvisning till Luftförsvarsberedningen 1967 som ansåg att jaktflyget skulle sköta höghöjdsförsvaret.

Försvarsberedningen 2008 gick ett steg till och ansåg att Sveriges enda luftvärnsrobotsystem med betydande höjd-förmåga skulle avvecklas och även dessa uppgifter skulle läggas på JAS Gripen. Regeringen valde dock att gå på Försvarsmaktens inrådan så RBS 97 har ännu fått överleva men systemet har få år kvar på nacken och medger långt ifrån samma täckningsområde som de stora Ryska robotarna. Carl Bildt nämner inte RBS 97 och därför blir svaret på nästa fråga något märkligt.

@gripennews Vi anskaffar ju nu ett nytt luftvärnsrobotsystem som jag tror blir mycket bra. Men det långräckviddiga får jaktflyget stå för.
— Fråga Carl Bildt (@fragaCarlBildt) February 13, 2013

Nu när jag har protesterat om bristen på luftvärnsförmåga så kommer det vi sett både av Försvarsministern och Utrikesministerns sedan tidigare och som Wiseman's Wisdoms skrivit om; att det nya korträckviddiga LV-systemet (IRIS-T) nämns som lösning. Tämligen sammanfattande för hur Alliansregeringens måste se på sin egen försvarspolitik - brister existerar helt enkelt inte.

Mer om avvecklingen av RB68; Då hade vi ändå ett mycket stort antal jaktflygplan och utspridda baser att ta tillvara så beslutet kan ha varit rimligt för tiden mtp tekniska begränsningar och hög kostnad. Idag är läget dock ett annat med LV-system på en tekniskt mycket bättre nivå och ett operativt jaktflyg med lågt numerär och liten lagerhållning av robotar. Framtiden ser inte bättre ut och möjlighet till spridd basering är knaper. En mindre försvarsmakt behöver ett fullgott tak över huvudet då den saknar redundans både av materiel och personal. IRIS-T och JAS Gripen ger inte fullgott skydd. Inom Försvarsmakten arbetar man vidare med dessa frågor.

Dessutom är ett kraftfullt luftförsvar högst dämpande för konfliktutveckling och sänker därmed risken för att landet utsätts för yttre säkerhetspolitisk påverkan eller t.o.m väpnad konflikt. Alla har väl sett vilka rubriker det blir när Iran, Syrien eller Turkiet vill förbättra sin luftvärnsförmåga? Varför vår regering inte protesterar mot de Ryska luftvärnsrobotarna är också intressant i sammanhanget.

Nå, det är mycket positivt att utrikesministern genomför frågestunder på Twitter. Han besvarade 62 frågor på 30 minuter. Svaren på just mina frågor ligger i linje med regeringens åsikter vad jag kan se. Det enda som förvånar är att han inte hänvisade till försvarsberedningen. Statsministern verkade å andra sidan inte heller tänka så mycket på den häromdagen.

Uppdatering 14/2:  Ekot rapporterar "Sveriges försvarsförmåga kommer att vara låg". Det är Kungl. Krigsvetenskapsakademin som låtit en grupp analysera det framtida försvaret 2019 (förutsatt att det blir finansierat - vilket det ju inte är idag).

Krigsvetenskapsakademiens grupp har i ett år analyserat försvarsförmågan och i dag offentliggörs resultatet. Ett problem gruppen pekar på är bristen på luftvärn med lång räckvidd. Kryssningsrobottar skulle enkelt kunna skjuta sönder flygflottiljernas landningsbanor och JAS-planen på marken.
– De fina JAS-flygplanen som vi köper - kommer vi att få väldigt effekt av. Risken är att de aldrig kommer att slåss med motståndaren.
Gruppen utesluter att någon direkt vill attackera Sverige. Men, vid konflikt i Baltikum, skulle såväl Ryssland som Nato tillfälligt vilja utnyttja ett par svenska områden, för framskjutna positioner eller luftvärn. Sverige skulle då bara kunna försvara ett område, kanske upp till en vecka.
– Men det är inte det som är problemet. Det stora problemet är att vi vet inte i vilken del av landet en angripare eventuellt kommer. Och där Försvarsmakten inte är samlad, där talar vi om inga dagar alls.

/ Signatory

Framsteg på Gripen-fronten

Schweiz

Vad som kan tyckas ha varit en sorts desinformationskampanj för att störa försvarsdepartmentets val av Gripen kan möjligen vara på väg mot sitt slut.

En del av ryktesspridningen har av allt att döma varit understödd av konkurrenter och organisationer medans annat kommit ur vanliga pressmetoder för att skapa intressanta artiklar. Ibland bara tekniska missförstånd. Vid vissa tidpunkter har även nya men högst ogiltiga anbudsförsök från konkurrerande tillverkarna inkommit. I Schweiz såväl som här i Sverige har nyhetsmedia inte klarat av - eller haft viljan - att förklara varför Gripen enligt rykten omtalats som "dålig" eller att med tillräcklig styrka publicera rättelser när Gripen framställts som ett högriskval. Ofta har försvarsdepartementet endast kunnat slå tillbaka med en dementi på sin egen hemsida. Rykteskarusellen har lett till att även politiska röster ställt frågor kring valet av Gripen - inget parti vill ju framstå som att man riskerar skattebetalarnas pengar.

Betydande ursprung till Gripens rykte som ett sämre val är läckta delar av en utvärderingsrapport från 2009 i vilken Gripens framtida förmågor är kraftigt reducerade pga riskfaktorer på ett sätt som gjorde att tänkta systemförbättringar inte fått fullt genomslag i den tekniska analysen. Kort sagt: ju mer funktionalitet du bevisar ju mer poäng får du behålla. Reduceringmetoden har inte förklarats i medier öht. Vid denna tidpunkt var inte allt för många beslut tagna om delsystem på en eventuellt framtida Gripen så riskfaktorerna ansågs höga relativt sett andra delsystem. Över tid har inriktning på framtida konfiguration och utveckling med tillhörande provverksamhet skingrat osäkerhetsfaktorer. När så slutrapporten kom och beslut togs för Gripen i november 2011 så var inte flygplanets egenskaper reducerade till lika stor grad då riskerna nu ansågs vara lägre av utvärderingsgruppen. Någon läckt rapport från slutrapporten har aldrig förekommit i medier - förmodligen för att den inte pekade på samma slutsatser som den första. Schweiz försvarsdepartement har däremot listat slutresultatet Gripen fick 2011 och som visar att systemet uppfyller kraven.

Riskerna har fortsatt att minska med utvecklingsarbetet och även med politiska beslut här i Sverige. Idag är läget ett annat i Schweiz. Tekniska frågor har i princip alltid besvarats med lugnande svar, militärens stöd är så starkt det bara kan bli och den ser Gripen som helt rätt val, Regeringen har beslutat om köp av Gripen, finanskommissionen har med råge godkänt den ekonomiska planeringen, och de borgerliga partierna verkar nu komma överens om ett ja till Gripen i parlamentet.

Förutsatt att det blir ett positivt beslut så har folket 100 dagar på sig att samla ihop 50,000 underskrifter för att få till en folkomröstning. Notera att beslutet handlar inte om Gripen i sig - även om det kan komma att framstå så i debatten - utan om finansieringen med hjälp av en speciell Gripen-fond som i sin tur är knuten till hela 'vapenprogrammet' för 2013. Finanskommisionen noterar därför att om en folkomröstning säger nej till Gripen-fonden så faller även vapenprogrammet. Ger parlamentet sitt stöd till Gripen som nu förväntas bör debatten i media även komma att låta lite annorlunda. Från öppet kritiska röster bland partier till öppet främjande av projektet.

Att vi nyligen i Svensk media kunde läsa om "Stark misstro mot Gripen i Schweiz" är kanske inte helt rättvisande i dagsläget. Speciellt inte då artikeln endast återger kommentarer från de schweiziska Socialdemokraterna som helt och hållet är emot köp av nya flygplan.

Provflygplan

Ola Rignell från SAAB berättade under sitt Aero India seminarium på måndagen att den flygande 'demonstratorn' 39-7 kommer återvända till luften nu i maj. Demon 39-7 används för utvecklingsarbetet mot Gripen E och avslutade fas 4 av testprogrammet i januari. Flygplanet utrustas nu med IRST-sensor, 4-kanalers AESA-radar och digital HUD (heads-up-display) för fas 5.

Vidare nämndes åter uppgiften om att det ursprungliga demonstratorprogrammet genomfördes med endast 60% av budget. Allra bäst är det ju om man budgeterar helt rätt från början men får vi välja så är nog överbudgetering ändå att föredra! Rignell tog tillfället i akt att upprepa officiella siffror för uppnått hastighet med Demonstratorn - uppgifter i Schweiz om helt andra och mycket lägre siffror har förekommit. "We have gone way above Mach 1.6 - and Mach 1.2 in supercruise".

Hela test-flottan av Gripen-flygplan har nu genomfört 8200 flygningar. När väl ett design-kontrakt kommit på plats är det tänkt att 39-7 i framtiden ska få sällskap av 3 nya provflygplan (39-8/9/10).

Den svenska regeringens beslut om att #svfm får beställa 60 st Gripen E är också en bra nyhet men ska vi ha något sorts grundläggande försvar i framtiden så måste faktiskt antal flygplan öka.

/ Signatory

Informationsdirektören förtydligar ÖB

Inför Folk och Försvar i Sälen har nu ÖB uttalat sig i SvD och Ekot om vår försvarsförmåga. Informationsdirektör Erik Lagersten bjöd därefter in till en frågestund på Twitter under tisdagskvällen.

Behovet fanns då ÖB efter två intervjuer lyckats uttala sig så brett att journalister, försvarsbloggare och försvarspolitiker kunnat plocka ut vissa meningar ur sammanhanget och forma egentligen vilken bild som helst av vad ÖB vill få fram. Eftersom ÖB inte angav tidsperspektiv för försvarsförmågan och vi alla vet att försvaret genomgår en stor reform så passade Lagerstens frågestund mig utmärkt för att försöka få fram i klartext vad varken ÖB, SvD eller Ekot lyckades förmedla till allmänheten.

ÖB:s vision.

Sverige ska klara av att stå emot ett begränsat anfall vid en anfallspunkt under en vecka. Från och med år 2019. [E.L]

Vad försvarsförmågan är idag har inte besvarats. Alla som följt försvarsdebatten vet sedan länge att den insatsorganisation riksdagen beslutat om - IO14 - förväntas bli operativ först 2019. Finns att läsa mer om i ÖBs anförande Sälen 2012. Problemet är att ÖB även säger att pengarna tar slut efter 2015.  Lagersten påpekade därför i frågestunden att "Finansieringen är skild från frågan. En fullt utbyggd IO klarar det ÖB säger.".

1-veckas försvaret finns alltså inte idag. Och det finns inte finansierat för framtiden heller. Vi har därför att dels debattera en eventuellt förstärkning av försvarsmakten för att kunna förverkliga förmågor enligt IO14 år 2019 men också en debatt om i fall det är den organisation vi fortfarande vill ha i framtiden.

ÖB kommenterade även kritiken om att sverige endast har begränsad eller närmast obefintlig förmåga att ta emot och ge stöd. ÖB anser att vi redan ger stöd, tex i Afghanistan. Men kritiken handlade i all ära om 'begränsad eller närmast obefintlig förmåga' och de ca 500 man till Afghanistan, ett patrullfartyg till Adenviken, eller en mindre flygstyrka till Libyen (en rote två gånger per dygn) kan nog inte ses som några större förmågebidrag vi hittills levererat. En debatt om storleken på möjligheten att ta emot och ge stöd bör alltså också inledas.

För att kunna debattera dessa frågor krävs det att försvarsmakten ger så klara besked som möjligt om reformprocessen och vad man vill kunna klara av.

/ Signatory